Vart vänder sig PR-konsulten när tidningar dör?
Av: Jimmy Wilhelmsson den 25 maj 2009 | Permalink
Antal besökare just nu: 4
Det är mycket snack om papperstidningar nu. Att de tynar bort är siffermässigt ganska klart, diskussionen handlar istället om det är bra eller dåligt. För PR-byrån handlar det mer om vem som tar över papperstidningens roll.
Thomas E. Patterson är medieforskare på Harvard och varnar för att en värld utan tidningar blir en värld utan nyheter:
"Intäkterna från tidningarnas nätupplagor ersätter inte de minskade inkomsterna från papperstidningarna. Utifrån vad annonsörerna är villiga att betala, behövs det 21 läsare på nätet för att kompensera för en enda papperstidningsläsare."
Men vad är problemet, tänker du? En pappersläsare kostar mer än en webbesökare, so what? Problemet ligger inte i läsaren, utan hos journalisten, enligt Patterson:
"Det finns god journalistik i teve och på webben, men på det hela taget kan den inte mäta sig med tidningsjournalistik. Nästan all undersökande journalistik – av den typ som ställer befattningshavare till ansvar – utförs av tidningar. Samma sak gäller för rapportering om företag, fördjupning och bevakning av kandidater vid val."
Det där är en brandfackla av rang och jag känner flera som säkert protesterar högt mot sådana uttalanden. Men för mig är problemet ett annat. Hur gör PR-konsulten eller informationschefen som behöver komma ut med information?
Papperstidningar har traditionellt sett följt en viss standardisering av sitt arbete. Det finns en inkommande kanal för nyhetstips, pressmeddelanden och så vidare. De vet hur man ska behandla inkommande information, det vet normalt inte till exempel en bloggare. Och hur når man många nyhetskällor samtidigt när de inte längre är begränsade till ett tjugotal tidningar? De flesta byråer har i dag ingen aning, man är van vid enstaka gatekeepers som i sin tur sprider materialet till de övriga, de anonyma mottagarna.
Problemet med papperstidninges död är kanske därför mest central vid diskussionen om gatekeepern. Vem blir ny gatekeeper av information om den hundratalshövdade tidningsredaktionen dör? Behövs det någon gatekeeper? Om inte - vem tar rollen på sig att sålla skräp från guld?
För trots allt; om TT skriver om något som inte är sant, så innebär det en företroendekris som i längden förstör förtroendekapitalet för dem - vilket är deras affärsidé. Om en enskild bloggare skriver om något som inte är sant så behöver han/hon bara be om ursäkt, no biggie. Såvida inte tusen andra bloggare skrivit om samma sak - då behandlar Google och webben i övrigt lögnen som en sanning eftersom tillräckligt många skriver. Men för den enskilde bloggare är det fortfarande ingen biggie.
Det är ingen solklar problematik Patterson målar upp och egentligen inte jag heller. Men icke desto mindre kommer papperstidningens vara eller inte vara att förändra medielandskapet och arbetsgången hos många som i dag arbetar med information.
Och väldigt få vet hur de ska bemöta den. Inte minst jag.
Informatören finns alltså i
Malmö på bloggkartan.se. Var finns du?
Det går inte längre att skriva kommentarer till detta blogginlägg.
 RSS 2.0 för kommentarerna till detta inlägg
tillbaka
|
|
 |
Informatören skriver om PR och kommunikation ur ett sydskånskt perspektiv. Januari 2010 flyttade dock bloggen hit istället.
RSS till alla Informatörens inlägg: 
 |
| Tio kommentarer: |
 |
|
| Tio tidigare inlägg |
|
|
| Fubbick from Malmö™ - Möllevången |
|
|
|
