MUF hade rätt!
Av: Tobias Billström (m) den 14 december 2004 | Permalink
För ett tiotal dagar sedan skickade Moderata Ungdomsförbundet ett avslitet hästhuvud i tyg till Byggnads "som symbol för sitt framtida fackliga arbete". Vi var några som reagerade på det och tyckte att det var lite osmakligt. Allt facket gjorde var ju att driva sin linje om kollektivavtalen.
Men se så enkelt var det inte. Idag trappades konflikten upp - under ropen "go home, go home" blockerade byggfacket de lettiska byggjobbarna att komma in på sin arbetsplats. "De ska få veta att de är ett gäng svartfötter" säger Byggettans ordförande Torgny Jonsson i SvD.
Därmed har Byggnads kastat masken och visat vad frågan egentligen handlar om. Fackfolket har helt enkelt gett sig rollen som självpåtagna gränsstängare och passkontrollanter. Det handlar inte alls om att skydda letterna mot at bli "utnyttjade" av svenska företag. Det handlar om fackets privilegier och om "svenska jobb", som man så tydligt formulerar det. Som om inte en lett eller polack har samma rättigheter att ta ett jobb i Sverige. Det Byggnads ägnar sig åt är destillerad främlingsfientlighet.
Hur länge skall regeringen ska ge sitt "oreserverade stöd" till dem som använder sådana metoder? På fredag är det en särskild debatt i riksdagens kammare om just den "svenska" kollektivavtalsrsätten. Skall bli mycket intressant att se hur arbetsmarknadsminister Hans Karlsson skall försvara Byggnads agerande.
Det går för övrigt en röd linje mellan ord om "social turism", "lönedumping" och "svartfötter", och det är ingen trevlig linje. Noterar förresten att Attac stödjer Byggettan.
Med såna vänner behöver man inga fiender...
 Läs även Sven Otto Littorins originalinlägg
Läs mer om ämnet på Google
Läs mer om ämnet på AltaVista
Är jag i Malmö eller Stockholm i dag? Se på min hemsida!
Läs pressklipp
Kommentera inlägget
(max 1.000 tecken, inga html-taggar. Tack!)
|
RSS 2.0 för kommentarerna till detta inlägg
Tidigare kommentarer:
| Starta en "Medborgarbildning"! |
Av:
Eddie Vivenius (2005-01-06 14:25)
|
Med bättre kunskaper och insyn i hur det politiska arbetet fungerar kan vi öka den demokratiska och politiska bildningen hos "vanligt folk", utan att de ska behöva söka sig till de politiska partierna först.
Många funderar säkert på att engagera sig politiskt men de vill kanske inte börja med att ansluta sig till ett politiskt parti. Jag vill också nå dem som sitter hemma vid köksbordet och har en massa funderingar kring hur det ser ut i vårt samhälle idag, men som inte vet vart de skall vända sig för att kunna påverka. Kanske kunde engagerade kommunala politiker delta i utbildningen?
I en demokrati ska alla helst vara med, också de i vagnarna längst bak. Men ska lokföraren lyfta upp folk på tåget? Vill vi att konduktören ska packa väskorna åt oss? Det vill vi förstås inte. Demokratin bygger ju på att det finns många tänkande och aktiva medborgare. Men hindren är många. Finns det någon som kan bidra till den här "Medborgarbildningen" och tala om hur dessa hinder ska övervinnas?
En distanskurs där mycket av arbetet och diskussionerna sker på nätet vore att föredra. Med fysiska möten på ex. någon folkhögskola under kurstiden. Det upplägget gör det oändligt mycket lättare att vara med även om man har begränsat med tid. Ett samarbete med studieförbund borde också innebära att man kan hålla ner kurskostnaden till noll kronor.
Ingen ska behöva avstå från att delta för att man inte har råd!
|
|
| Ett nytt arbetarparti? |
Av:
Chadie (2005-01-06 00:45)
|
| Gratulerar. Det måste vara första gången i moderaternas historia ni står på arbetares sida, fast det kanske är för att det är lettiska och inte svenska arbetare. Men ändå. För det är väl för arbetarnas skulle ni vill skydda deras rätt att sälja sig billigt - inte för att skydda företagens rätt att ge låga löner? |
|
| Kollektivavtalen finansierar s |
Av:
Kirderf (2004-12-21 14:07)
|
Det finns en sällan uppmärksammad anledning till fackets och socialdemokratins entusiasm inför kollektivavtalen. Kollektivavtalen garanterar nämligen att ca 3,5 % av arbetarnas bruttoinkomster går till LO:s kassa. Och LO ger sedan för pengarna ett massivt opinionsmässigt och ekonomiskt stöd till socialdemokratin.
I förhållande till befolkningen så var LO:s stöd till socialdemokratin ( i pengar och arbetade timmar) i valörelsen 2002 ca 8 ggr större än GW Bush:s kampanjkassa 2004.
Undrar vad Europadomstolen tycker om den aspekten av sossarnas iver för tvingande kollektivavtal? |
|
| Opinionsbildning och stridsåtgärder |
Av:
Kirderf (2004-12-19 18:44)
|
Bengt tycker att de fackliga företrädarna har rätt att skydda sina intressen. Det tycker jag också. Frågan gäller vilka metoder de bör ha rätt att använda. Vi lever i en demokrati och en rätts-stat. Lagen bör vara lika för alla. Facket får använda opinionsbildning och debatt liksom all vi andra för att uppnå sina mål. Får de inte hundraprocentigt genomslag för sin modell så får de acceptera detta, utan att mobba ut dem som tycker annorlunda.
I grunden ligger förstås politiska värderingar, som t.ex. om man tycker att fri handel och öppnare gränser är bra eller inte. |
|
| Blanda inte ihop korten 2 |
Av:
Bengt (2004-12-18 08:57)
|
Erik: Bra skrivet. inlägg LÄS den långa versionen.
Jag tycker fortfarande det är konstigt att Tobias har svårt att se varför de fackliga företrädarna försöker skydda sina intressen och försökte peka på att han skulle göra samma sak om han hamnade i samma situation. Jag tror inte ett ögonblick att lettiska politiker kommer komma över och konkurrera med svenska.
Däremot så är det nog så att Carlsberg och Autoliv ingalunda är ensamma i det här tänket. Det var exempel på några av många företag som ägs idag av utländska intressen. Du har ju också "svenska" bilar som Saab och Volvo som har stora utländska ägare och som går på samma spår. |
|
| Problem och lösning |
Av:
Erik Starck (2004-12-18 01:23)
|
Jag skrev ett svar men det blev rätt långt så jag la det på min blog istället:
http://www.softwaresweden.com/framtidstanken//index.php?p=25
Kortare version:
Så, vad ska vi svenskar då ägna oss åt när vi inte kan stå vid fabriksband eller spika golv? Jo, vi ska givetvis klättra uppåt i behovskedjan.
Vilken jädra behovskedja, undrar du då?
För att besvara det på ett enkelt sätt har jag två belysande exempel. Det första är kaffe.
Kaffe importeras som råvara, oftast från Sydamerika. I obehandlad form kostar kaffebönor ca 10 kr/kg. Detta motsvarar ungefär 10 öre/kopp kaffe. Sedan rostas kaffebönorna och mals ned till bryggkaffe. Pris i butik: ca 30-50 kr/kg beroende på märke eller ca 30-50 öre/kopp. En hel del av dessa kaffebönor slutar sedan i lunchrestauranger eller caféer där de kostar kanske 10 kr/kopp.
Men, vissa lyckliga små kaffebönor slutar som espresso-kaffe på Spy Bar där jag lovar dig att en liten fingerborg uppvärmd svart vätska säkerligen går loss på närmre 40 kronor.
Från 10 öre/kopp till 40 kronor. Det är rätt stor skillnad. Var någonstans på den skalan tror du man bör - nej, måste! - ligga som rikt I-land?
Ja, just det.
Det andra exemplet berör hur Tobias Billström skulle känna sig om hans jobb hamnade i ett land som kunde erbjuda billigare politiker. Låt mig omformulera denna fråga något. Tänk dig att Tobias Billström inte var riksdagspolitiker utan fotbollspelare. Tänk dig att han spelade i den bästa av de europeiska ligorna, kanske den Italienska eller den Spanska. Låt oss dessutom byta namn på honom till Tobias Beckham så blir det lite roligare.
Nu undrar jag: hur många ägare av de fotbollsklubbar Tobias Beckham tävlar mot skulle säga “Jag har en ide. Jag outsårrsar hela mitt fotbollslag till Indien! Det blir jättebilligt!". Hur många tror du?
Nä, just det.
|
|
| Blanda inte bort korten... |
Av:
Bengt (2004-12-17 21:15)
|
Jo de skulle inte blanda sig i om det inte hotade deras löner eller deras jobb...
Hur skulle du känna det om ditt arbete utlokaliserades till indier eller letter bara för att de hade billigare politiker.
Problematiken kvarstår när arbetsgivare och företag försöker minimera kostnaderna.
Autoliv la ned och la sin tillverkning i lettland. IEndast för att höja vinsterna.
"Pripps" blev uppköpt av Carlsberg och gör om Bromma bryggeri till en depå. De flyttade produktionen till Falkenberg. Min gissning är dock att nästa steg är att lägga ner även där och flytta den ner till Danmark.
Vad ska vi som bor i Sverige arbeta med när företag flyttar sin tillverkning utomlands?
Och hur skulle du känna det om du var tvungen att sänka din lön eftersom lettiska politiker hotade att komma och ta över ditt arbete? Hur skulle du agera? |
|
| Det är avtalet som är det viktiga |
Av:
Tobias Billström (2004-12-17 11:42)
|
Bengt: Med tanke på att svenska politiker brukar ligga lägst i tabellerna, så står jag nog mig mycket väl i konkurrensen... :)
Men frågan handlar alltså inte om lönerna i Lettland utan om vad Byggnads har att göra med avtalet mellan företaget i Lettland och det lettiska facket? Vad har en tredje part att göra med ett avtal som två redan är överens om? |
|
| Om de är beredda att sluta avtal... |
Av:
Bengt (2004-12-17 10:35)
|
Svenska avtal...men jag trodde att de bara hade avtal efter de regler som gäller i sina egna länder där man har en helt annan lönebild.
http://www.corren.se/archive/2004/12/11/1sn8tzuswg9iqqv.xml?category=1mr1l32tqu7ueof
Detta skulle givetvis även gälla dig om de lettiska politikerna skulle konkurera med dig...
Vad tror du en lettisk politiker har för lön? |
|
| Vad handlar det om? |
Av:
Tobias Billström (2004-12-17 09:27)
|
| Till Bengt: Frågan i Vaxholm handlar inte om att Byggnads medlemmar skall "leva på halva sina löner". Det är en facklig myt som du repeterar. Vad det handlar om är rätten att fritt få sluta kollektivavtal - alltså om EUs så kallade utstationeringsdirektiv skall gälla i Sverige eller ej. Det lettiska företaget är berett att acceptera minimilön + tillägg - och utsätts ändå för blockad. Är det rätt? |
|
| Undrar hur du hade reagerat... |
Av:
Bengt (2004-12-17 06:44)
|
...om det helt plötsligt dök upp profissionella politiker från baltikum som gjorde ditt jobb för halva priset.
För att du skulle behålla ditt jobb vore du tvungen att leva på halva din lön.
Fundera på hur du skulle klara dina lån om du nu har några. |
|
|
|
|
|
|
